Pathwork Guide föredrag nr 25, “The Path: Initial Steps, Preparation, and Decisions”.
1996 års utgåva
Välkomna i Guds och Jesu Kristi namn. Jag kommer med välsignelser till er alla, mina vänner. Utifrån alla mina tidigare föredrag har ni klart förstått en sak: behovet av egen utveckling på det jordiska planet som finns till för just detta syfte. Oavsett hur svårt livet kan vara ibland, kan bara de som uppfyller detta syfte få ro i sina själar. Jag har lovat att initiera den här kursen i att utvecklas, så att var och en av er kan finna sin väg genom att lära sig hur man tar sig an den, var man ska börja och vad det innebär att göra arbetet. Innan jag börjar vill jag därtill berätta för er att många av de ord som jag ska ge er i just dessa föredrag kan behandlas som en meditation. Ni bör bevara dessa ord och inte bara läsa dem en gång, för det kommer inte att vara tillräckligt. Ni bör meditera över den här undervisningen, så att den här kunskapen så småningom kan växa från att vara ytlig och intellektuell till att nå de djupare områdena i ert väsen. Först då kommer den att vara till riktig nytta för er.
Alla vet att det är viktigt att vara en anständig person, att inte begå så kallade synder, att ge kärlek, att ha tilltro och att vara snäll mot andra. Detta räcker dock inte. För det första, att veta allt detta och att faktiskt kunna handla därefter är två olika saker. Du kanske genom ett frivilligt agerande kan avstå från att begå ett brott som att stjäla eller döda, men du kan omöjligen tvinga dig själv att känna att du inte vill skada någon, någonsin. Du kan agera vänligt mot någon annan, men du kan inte tvinga dig själv att känna vänlighet. Inte heller kan du tvinga dig själv att hysa kärlek i ditt hjärta eller att hysa en sann tilltro till Gud. Allting vad gäller känslor är oberoende av era direkta handlingar och till och med era tankar. Att förändra sina känslor kräver den egna utvecklingens och självinsiktens långsamma process.
Du kanske inser att du inte har tillräcklig tilltro, men att inse det och att försöka tvinga sig själv att ha det genom att intala sig att ”jag måste ha tilltro” kommer inte att leda dig ett uns närmare, tvärtom. Ytligt sett kanske du kan intala dig det, men det betyder inte att din tilltro eller din förmåga att älska är verklig. Det är redan en stor bedrift för mindre andligt utvecklade personer om de kan förmås till att inte begå fel gärningar, men detta är säkerligen inte tillräckligt för någon av er här. Mer förväntas av er.
Denna väg handlar främst om att förändra era innersta känslor. Hur man ska gå till väga med detta, är den fråga som vi måste börja med. Där kan jag visa er vägen. För det första, mina vänner, kan man inte förändra något så länge man inte vet vad som verkligen finns i det inre. Den största svårigheten på denna väg är att människor tenderar att lura sig själva vad gäller vilka de egentligen är. Nu talar jag inte bara om det undermedvetna sinnet, som ni alla vet existerar. Jag kommer inte ens att gå så långt. Mellan det medvetna och det undermedvetna sinnet, finns det ytterligare ett lager som ligger mycket närmare det medvetna sinnet. Ni är dock fortfarande omedvetna om detta lager på grund av att ni vill vara ovetande. Ni flyr från det även om dess symtom och tecken kan finnas mitt framför näsan på er. Människor flyr från en sådan medvetenhet för att de felaktigt tror att vad de inte vet om, finns inte. Ni kanske inte tänker så i just dessa ordalag, men känslor av det här slaget pågår inom er utan att ni helt inser det. Dessa dolda känslor finns emellertid. Även om ni vänder er bort från er egen inre verklighet – er tillfälliga verklighet i denna nuvarande stund – utgör detta lager fortfarande en del av verkligheten i era liv och ert nuvarande utvecklingsstadium.
Ni kanske alla minns föredraget jag gav för en tid sedan om det högre jaget, det lägre jaget och det maskerade jaget. Vad jag har beskrivit är en del av det maskerade jaget, men det är inte enbart en mask. Jag kanske kan kalla det för det yttre jaget, som inte alltid motsvarar den inre personen. Alla ni vet att det är fel att göra eller tänka eller känna vissa saker. Om dessa känslor fortfarande finns i det lägre jaget, vänder ni er bort från dem och tror att ni därigenom har avlägsnat det som ni känner igen som något felaktigt. Att undvika eller att förneka är det största misstaget en människa kan göra, för det orsakar oändligt mycket mer bekymmer, fler problem och flera inre och yttre konflikter än något som du känner till i ditt medvetna sinne.
Jag har ofta nämnt de olika andliga lagarna som ständigt överträds av människor. Den process som jag just har beskrivit överträder en av dessa lagar. Det är lagen om att möta livet. Att möta livets verklighet innebär att kunna möta sig själv som man är med alla sina ofullkomligheter. Om man inte först möter livet, kan man aldrig utvecklas. Inga system som försöker lära ut sätt att hoppa över detta hinder kan någonsin bli riktigt framgångsrika, eftersom att söka sådana genvägar bryter mot en andlig lag.
Omedvetet följer ni alla den här skadliga processen hela tiden, även om vissa av er kanske redan har erhållit en viss självkännedom. Det finns inte en enda av er som inte har haft åtminstone en enstaka insikt om en inre tendens som verkligen har gjort den tendensen medveten. På många andra områden flyr likväl fortfarande ert medvetna sinne från att se och möta den inre sanningen. Ni kan till och med känna till era tillkortakommanden, men ni känner onekligen inte till alla era verkliga motiv. Ni förstår inte varför ni har vissa åsikter, preferenser eller egenheter; även era goda egenskaper kan delvis påverkas av en omedveten brist eller felaktig inre ström. Dessa egenskaper och tendenser som ni hittills har bedragit er själva om behöver bli förstådda vad gäller vilken inverkan och vilka samband de har.
Det finns ingenting i den mänskliga själen som helt kommer från det högre jaget eller det lägre jaget, för allting blandar sig ständigt. Rening innebär att separera, förstå och i en medveten förståelse sortera alla dessa olika tendenser och därmed rena de i grunden goda tendenserna från alla självbedrägliga masker och från en påverkan som orsakas av karaktärssvagheter. Det högre jaget i dig säger ”Jag vill vara fullkomlig. Jag vet att detta är Guds vilja.” Men det är det lägre jagets okunnighet som gör att du tror att fullkomligheten kan uppnås genom att vända dig bort från dina ofullkomligheter och bortse från dem. Det är också det lägre jaget som alltid vill ha allting så bekvämt. Det lägre jaget vill befinna sig i en hög position, men av andra anledningar än det högre jaget. Ditt högre jag strävar efter att utvecklas av kärlek till Gud, genom insikt och upplysning, medveten om att bara när du är fullkomlig kommer du att sant kunna älska dina medvarelser. Men ditt lägre jag vill vara fullkomligt för att tillfredsställa egot mer och för att förstora sig självt, för att bli beundrat. Alla ni, utan undantag, känner också på det här sättet. Här är ett exempel där både det högre och lägre jaget vill samma sak, men deras motiv är helt olika. För att rena din personlighet och för att få en sund och harmonisk själ, är det av största vikt att separera dessa motiv och identifiera deras röster. Känn inte att jag klandrar er, inte heller bör ni klandra er själva när ni börjar få insikt i dessa tendenser i er. Jag förmedlar ett faktum och en av de grundläggande förutsättningarna för er väg är att ni accepterar det faktum att det fortfarande finns många negativa tendenser inom er. Bara från den utgångspunkten kan du gå vidare och förändra orenheten i dina motiv.
Orsakerna till att det lägre jaget vänder dig bort från att se och möta dig själv behöver också identifieras. Det ena skälet är att det är obehagligt att erkänna din ofullkomlighet. Det andra är att det lägre jaget är slött och aldrig vill arbeta. Det krävs emellertid arbete för att se och möta vad som finns inom dig, särskilt när det gäller att konfrontera de obehagliga sakerna. Det första steget, mina vänner, i ert beslut att gå denna väg för att utveckla och rena er själva, är alltså att bli klar över detta. Det är det största beslutet en människa någonsin kan fatta. Det är den ädlaste av all kamp som mänskligheten någonsin kan delta i. Men ni måste göra detta med öppna ögon; inse därför vad ni bör förvänta er och vad ni behöver söka efter. Börja inte omedelbart att söka efter fullkomlighet. Detta vore återigen orealistiskt eftersom du inte kan uppnå fullkomlighet snabbt utan att ha gett det mycket tid och ansträngning. Detta utforskande utgör den första och viktigaste halvan av denna vägs sanning. Om ni framgångsrikt fortsätter på denna del av vägen, har ni redan vunnit halva slaget och ännu mer, mina vänner! Om ni inser detta, kommer ni inte att avskräckas när ni är upptagna av detta arbetes första hälft som är nödvändigt. Det fullkomliga kan endast uppnås genom att gå igenom sina ofullkomligheter, inte genom att gå runt dem. Ni bör dagligen meditera över detta tills en sådan vetskap blir en del av er och tills ni är besjälade av den här sanningen.
Förbered er vidare på att detta att gå på denna väg inte innebär en ständig och smidig förbättring av dig själv och dina livsvillkor. Detta är återigen helt orealistiskt. Det är nödvändigt för er att inse att vägen är lång och att återverkningarna och tider av prövningar inte kommer att upphöra så snabbt som ni skulle vilja tro. Jag kan här säga att en hel del skada görs när människor leds till att tro att genom att följa vissa regler från metafysiska läror kommer deras problem helt att upphöra, eller att om de tycks upphöra för en tid så kommer detta att vara ett tecken på framgång. Det finns många människor som inte tycks ha några som helst yttre problem. Sådana människor befinner sig med säkerhet inte på denna väg. De kan vara mindre utvecklade individer från vilka mindre förväntas i den här inkarnationen och som har fått en chans att visa vad de kan göra med ett enkelt liv. Om de inte gör sitt bästa nu, kommer de att ha svårare tider i en framtida inkarnation, kanske så att de kan bevisa sig själva. Men att föreställa sig att ens bekymmer och problem omedelbart kommer att minska när man går på denna väg, är mycket omoget och barnsligt. Dina yttre och inre problem kommer onekligen att minska och så småningom upphöra, men bara efter en lång tid, efter att du först grundligt har förstått ditt inre tillstånd och återställt dina inre strömmar. På detta sätt kommer du lösa upp inre bilder som är direkt ansvariga för dina konflikter. När du väl har uppnått vissa segrar över dig själv, kommer den här sanningen att inses fullt ut, men det kommer att ta lång tid och år av arbete. Tiderna av prövningar kommer då att minska mycket gradvis i sin inverkan och frekvens, allteftersom en harmoni växer i din själ och allteftersom du tar befälet över dig själv och blir medveten om vem du är. När jag säger ”medveten om dig själv” menar jag att helt och fullt känna det lägre jaget, vilket inte behöver betyda att det helt har övervunnits.
När ni börjar på denna väg, mina vänner, bör ni meditera varje dag innan ni gör något mer. Meditera över det faktum att du kan förvänta dig att upptäcka aspekter av dig själv som du chockeras över. Räkna med detta och möt det halvvägs i stället för att gömma dig och fly från det. Räkna med att precis som du har haft prövningar innan du ens påbörjade denna direkta väg, kommer prövningar fortfarande att visa sig för dig under en ganska lång tid. Den enda skillnaden är att en person som befinner sig på denna väg kommer att, efter en del framgångsrikt arbete, förstå att varje prövning och varje bedrövelse betyder något mycket specifikt. Varje svår period och varje umbärande förmedlar ett särskilt budskap om att det finns något alldeles särskilt att lära sig om jaget. Först efter en lång tid kommer ditt sinne att tränas i den här riktningen så att du snabbare och snabbare får reda på vad lärdomen består i. I den stund som du förstår innebörden av dessa perioder, kommer just den här prövningen att upphöra. Så länge du inte har förstått den, kommer prövningen att finnas där. Den kan dra sig tillbaka efter ett tag, men den kommer att återkomma i samma eller liknande form tills du har lärt dig vad som ska läras. De som har upplevt vad det innebär att förstå budskapet som finns i en viss svårighet, att verkligen förstå det i dess kärna, inser vilken välsignelse det är! Det jag säger här kommer då inte enbart att vara ord, utan en djup upplevelse.
Den som inte befinner sig på denna väg eller som kanske inte helt har hittat fram till den och som fortfarande befinner sig i de första stadierna, kommer samtidigt att vara brydd. Att inte veta varför man måste gå igenom allt detta gör umbärandena oändligt mycket svårare att bära. Innan man kan komma dithän i utvecklingen där perioderna av prövning och de problemfyllda tiderna kommer att upphöra, måste man först gå igenom stadiet där dessa svåra perioder helt förstås och sedan bemöta dem i en anda av mod och visdom. När du kan göra allt detta, börjar övergångsperioden och yttre konflikter och problem kommer inte längre att vara fullt så smärtsamma. Du kommer att förbli lugn och rofylld inombords under yttre svårigheter. Först efter att detta tillstånd har uppnåtts kan umbärandena börja upphöra helt och hållet. Ni bör vara klara över tidsaspekten och stadierna. Förbered er alltså på att dessa prövningar inte kommer att upphöra. I det yttre kommer ditt liv att fortsätta ett tag som förut, tills du lär dig av det vad som är så nödvändigt för dig att veta. Om du förväntar dig att det är på detta sätt och om du går på den här vägen med den inställningen, kommer du inte att bli besviken.
Om du går på den som ett barn med ögonbindel, full av önsketänkande, då kommer du att bli besviken – inte bara på Gud och på vad du på något sätt omedvetet har förväntat dig från honom när du valde att följa denna väg, utan också besviken på dig själv och dina ansträngningar. Den här vägen är inte en saga; den är en verklighet av det krassaste slag, mina vänner. Den är en fullständig verklighet. Verkligheten är inte bara hård och svår och mörk, utan också vackrare än någonting annat. Verklighetens skönhet går bortom all jämförelse, överlägsen den ynkliga skönhet som den eskapistiska fantasin diktar upp för att komma bort från en obehaglig verklighet. Kom ihåg det!
En annan tanke att meditera över: När du går på denna väg måste du också förbereda dig på att hörsamma en annan av de andliga lagarna som säger att det finns ett pris att betala för allting. Den som försöker undvika detta kommer till slut att betala ett mycket högre pris. Varenda person gör detta ständigt på ett eller annat sätt; vissa gör det mer uppenbart, andra mer subtilt och dolt. Många människor gör det inte i det yttre, men psykologiskt gör ni alla det, särskilt när ni närmar er denna väg med bara halvöppna ögon. Inse att det finns ett pris, men priset är väl värt det! När ni köper ett hus och vill ha en vacker herrgård, försonas ni med att betala ett skäligt pris. Du förväntar dig inte en herrgård eller ett palats till priset av en hydda. På det materiella planet har ni inget otalt med den sanningen, men på den emotionella, psykologiska och andliga nivån önskar ni er ett palats till priset av en koja – och ibland vill ni inte betala något pris alls.
Detta utgör en del av den sjuka själen. Priset man betalar genom att gå på den här utvecklingsvägen är visserligen högt, men det finns absolut inga andra medel på jorden eller i himlen för att få harmoni, kärlek, lycka och fullständig inre trygghet där ingenting ont någonsin kan röra dig eller få dig ur balans. Priset är: ingen självömkan, inget självbedrägeri, att helt avskilja sig från det lilla egot, tid, ansträngning, tålamod, uthållighet och mod. Vad man får för detta pris är verkligen värt det hundrafalt, men förvänta dig inte att se belöningen direkt efter att du börjar. Med början menar jag en period på minst två års arbete på det här sättet, förutsatt att man inte arbetar halvhjärtat. Din gäld måste med andra ord, och jag talar symboliskt, först betalas fullt ut.
Jag vet, mina vänner, att mina ord inte är vad en person som gärna tar den bekväma vägen tycker om att höra. Det finns ingen enkel metod och ingen magisk formel med vilken ni kan få den lycka som ni alla söker. Jag kan inte lova er de dyrbara gåvorna av himmelriket på jorden och i den andliga världen om ni bara gör vissa böneövningar. Om jag skulle säga sådana saker, skulle ni vara mycket berättigade i att vara misstänksamma och tveksamma, även om ni kanske utan tvekan föredrar att höra detta. Vad jag erbjuder er är verkligt och sant. Var och en av er har möjlighet att själv ta reda på det genom att försöka och genom att följa mina råd.
Mitt råd till att börja med är: Meditera över de ord som jag har gett er här. Beakta vad priset måste vara och vad du måste räkna med. Fatta sedan ditt beslut. Är du villig att ta den här vägen? Åh, du kanske säger: ”Det kan ta flera liv. Jag är för trött.” Jag kan bara svara att detta är återigen mycket kortsynt; om du är trött eller svag, är det för att dina inre krafter tömmer ut sig själva i fel kanaler så att din styrka inte kan förnya sig själv organiskt så som den gör i en välfungerande själ. Om du bara skulle börja och inte bli bestört över den första kampen, skulle du till slut lyckas med att rätta till den inre strömmen. Genom att göra så, skulle du frigöra en underbar livskraft och en gnista inom dig som helt kommer att förändra ditt liv.
Jag kan inte lova dig att alla dina problem kommer att upphöra, för de utgör en nödvändig del av din väg till att börja med, en utmaning som du kan lära av om du möter dem på ett moget sätt. Däremot kan jag lova dig att när du har uppfyllt vissa grundläggande förutsättningar, kommer du inte längre vara nedslagen av ditt liv och dina svårigheter. Jag kan lova dig att din trötthet kommer att upphöra och du kommer att ha styrkan att gå igenom dina svårigheter och att bära ditt kors på rätt sätt, i vetskap om varför och vad det hela handlar om.
Vad som är svårast för er och den mest försvagande aspekten av era liv, är att ni inte kan se orsaken till allt som händer er. Endast på en väg in i dig själv kommer du få reda på orsaken och detta ensamt kommer att ge dig den styrka du behöver. Dessutom kan jag lova er att efter en viss tid på denna väg kommer du att njuta av livet trots dina svårigheter redan innan de i själva verket har börjat upphöra. Du kommer att börja uppskatta livet på ett sätt som du aldrig tidigare har kunnat göra. Jag kan lova att du kommer att vara vibrerande levande – först stundtals och senare mer varaktigt. I den utsträckning som du förstår dig själv och börjar bringa ordning i din själ, kommer den här vibrerande livskraften att fylla dig. Livet kommer att vara vackert för dig i all sin verklighet. Så jag säger verkligen till er, skjut inte upp detta arbete till ett annat liv. Det kommer inte att bli lättare för er då och man kan aldrig komma undan med att inte göra arbetet, för det måste göras. Oavsett hur sent du tycker att det är, är det aldrig för sent. Oavsett vad du uppnår på den här jorden, kommer det att ha ett evigt värde. Och när jag talar om att uppnå, menar jag att övervinna det lägre jaget.
Här är en annan tanke, mina vänner, för detta inledande beslut som man måste närma sig med öppna ögon: Särskilj arbetet av de tre nödvändiga slagen som den egna reningen på denna väg innefattar. Det ena är det yttre beteendet, att komma till insikt om dina uppenbara brister och egenskaper, liksom varje tilldragelse som finns på ytan. Nästa fas – och dessa faser överlappar ofta varandra – är att hantera det inre lagret av er själva som inte direkt tillhör det undermedvetna, men som ni är omedvetna om på grund av att ni avsiktligt flyr från det. Detta lager måste behandlas på ett annat sätt som jag kommer att visa er. Det tredje och lika viktiga lagret utgör det undermedvetna. Tro inte att det som finns i det undermedvetna är så långt borta att det inte har någon inverkan på er. Ni domineras ständigt av ert undermedvetna utan att veta om det. Det är mycket möjligt att ta reda på, sakta men säkert, vad som finns i det undermedvetna, åtminstone i viss utsträckning.
Urskilj tendenserna inom er som står i direkt relation till er medvetna vilja och som därmed styrs direkt genom en viljeakt. Ni kommer också att upptäcka tendenser inom er som är kopplade till era känslor och som inte på ett direkt sätt kan tvingas svara på era önskningar. Känslornas värld kan bara förändras genom ett organiskt växande, inte genom påtryckning och frivilliga handlingar, förutom på ett indirekt sätt. Låt oss anta att du upptäcker att du innerst inne saknar tilltro eller kärlek. Du kan inte tvinga dig själv att hysa tilltro eller kärlek, oavsett hur mycket du försöker på ett direkt sätt. Men vad du kan få dig att göra är att gå den här vägen, att följa dessa steg, att övervinna kanske en brist på disciplin som gör det så svårt för dig att arbeta flitigt på din väg eller att ta itu med vad annars som står i vägen på ett mycket direkt sätt, exempelvis att dagligen arbeta på din dos av självobservation och meditation på ett obundet sätt. Genom att göra så, kommer du inte att arbeta direkt på din brist på kärlek eller tilltro, exempelvis, utan du kommer helt enkelt att lära känna dig själv och ta reda på varför du saknar dessa egenskaper. När du gradvis förstår detta utan att direkt tvinga dig att hysa kärlek eller tilltro, kommer så småningom livskraften att fylla dig och automatiskt frambringa dessa känslor utan någon direkt strävan från din sida. Om dina känslor börjar förändras efter några år, kan du betrakta det som en underbar framgång. Förändringen kommer att ske så naturligt att du först kanske inte ens är helt medveten om den.
Studera dessa ord nu; tänk på dem djupt. Ta dem till Gud och fråga honom om du tvivlar. Han kommer att svara dig under förutsättning att ditt hjärta verkligen är öppet. Tro mig, mina vänner, allt detta är varken så svårt som det kan tyckas för er nu, inte heller är den här vägen ett mirakel som kommer att frambringa lycka för dig utan att kräva av dig all den ärlighet, viljekraft och ansträngning du kan uppbåda.
Jag vill säga något annat till er om den här förberedelse- och beslutsfasen: Räkna med att ha en kamp med dig själv. Det blir kampen mellan det lägre jaget och det högre jaget, och ditt medvetna jag kommer att avgöra vilken sida som kommer att segra. Det kan inte segra utan en sådan kamp. Det måste vara en lång kamp som först kanske visar sig genom att hindra dig från att överhuvudtaget följa den här vägen. Det lägre jaget kan skicka meddelanden såsom ”Jag tror inte på det” eller ”Det kanske inte är nödvändigt trots allt” eller ”Jag är för trött” eller ”Jag har inte tid”. Det är nödvändigt för er att känna igen dessa meddelanden för vad de är och förstå varifrån de kommer. Använd dem som en startpunkt för att gräva djupare i din själ. Försök att tydligt se vad som verkligen talar hos dig när du tar emot dessa dolda ursäkter och förespeglingar. Om ni på förhand förväntar er denna kamp, kommer ni att kunna se och lyssna och få en första seger. Ni kommer dessutom i viss grad redan att ha lärt er processen att upptäcka masker och felaktiga motiv, vilket står er väl till pass senare när det lägre jaget försöker hindra er väg med andra medel. Det kommer helt enkelt att försöka hålla sig fast vid enskilda själsströmmar. Vid det laget vet ni redan lite bättre hur man handskas med det. Sätt inte bara ytliga ursäkter åt sidan. Pröva dem, ta itu med dem, undersök dem.
Många av er är rädda för vad som kan komma fram ur ert lägre jag, även om ni kanske inte är medvetna om den rädslan. Det är viktigt att lära sig att tolka och översätta sådana kanske diffusa känslor till koncisa tankar. Den här rädslan är en viktig anledning till att en person drar sig för att möta jaget.
Det är barnsligt att föreställa sig att vadhelst du inte tycker om hos dig inte finns på grund av att du undviker att se och möta det. Det lägre jaget är omoget och okunnigt – själva dess natur består av brister och förvrängningar. Så jag säger till er: Undfly inte vad som finns inom er! Många människor går till psykiatriker och drabbas ibland av ett sammanbrott när de under behandlingen ställs ansikte mot ansikte med det lägre jaget. Detta kan inte hända dem av er som vet att ditt lägre jag inte är ditt slutgiltiga väsen. I psykoanalysen kan dock den felaktiga idén om att man verkligen är sitt lägre jag, leda människor till ett sådant självavvisande och självförakt att de bryter samman. Alla ni här vet att det lägre jaget endast utgör ett tillfälligt lager och inte utgör hela er personlighet. Det finns här nu för att behandlas, men är inte det verkliga du – åtminstone inte helt.
Ditt högre jag, som delvis är frigjort, manifesterar sig redan genom dina goda egenskaper, din generositet, din vänlighet eller allting annat som finns inom dig som tillhör det högre jaget. Men även där det ännu inte kan manifesteras på grund av att det är djupt dolt bakom det lägre jaget, finns fortfarande ditt högre jag i sin lysande fullkomlighet. Hur kan du nå det om du inte tränger igenom det lägre jaget? Var alltså inte rädda; var inte chockad när du först stöter på ditt lägre jag där du hittills inte hade någon aning om det. Det utgör en nödvändig tillfällig formation, men det utgör aldrig någonsin det slutgiltiga du. Att nå det stadium där du är chockad över vissa av dess aspekter som du inte hade anat, är i själva verket ett tecken på förbättring. Det är en stark indikation på goda framsteg, för utan att gå igenom detta stadium, smärtsamt som det kan vara under ett tag, kan du inte få någon ytterligare seger och framgång. Detta är en del av vägen, mina vänner. Om ni mediterar över dessa ord och samtidigt försöker vara medvetna om er rädsla för ert lägre jag och skammen över det, och om ni lär er att leva med den här sanningen och vetskapen, kommer ni att segra. Ni kommer då att möta rädslan på ett realistiskt sätt och ni kommer inte att gömma er från den så som ni gömmer er från en del andra saker inom er. Detta är vad jag har att säga till er i kväll.
Och nu, mina kära vänner, är jag redo för era frågor.
FRÅGA: Skulle du ha något emot att berätta för oss vad andarna gör som rekreation?
SVAR: Alltså, mina vänner, det är extremt svårt för människor att föreställa sig att andar lever och skrattar och har det trivsamt – och arbetar. Andarna i de högre världarna gör naturligtvis allt detta i en perfekt harmoni. Vad deras rekreation består av beror helt på deras personligheter, på deras personliga preferenser, talanger och läggningar. Det kan finnas en viss ande som är intensivt intresserad av musik. Den kan leva, åtminstone emellanåt, i en sfär där den kan njuta av detta speciella tidsfördriv. En annan kanske dras till konst, en annan till vetenskap. Andra bara njuter av skapelsens skönhet, ytterligare andra uttrycker sig kanske i dans eller i att skapa vissa världar eller delar av världar, sfärer eller vissa former efter sin egen särskilda individualitet. Det finns således alla former av rekreation i andevärlden. Det finns konsten att ha utbyte genom konversation och lek. Allting som ni har här är bara en mycket grov kopia av vad som finns i andevärlden.
Som regel gillar jag inte att tala om detta alltför mycket, särskilt på grund av att den intellektuella typen inte lätt kommer att acceptera det. En sådan person kommer att säga: ”Åh, detta är barnsligt och primitivt.” Men de primitiva idéerna som vissa människor har kan också vara felaktiga, då de ser eller föreställer sig andevärlden på ett sätt som är alltför mänskligt eller alltför overkligt. Den primitiva personen som har en tendens mot övertro har inte rätt. Inte heller har de intellektuella människorna rätt att förneka att allting som de betraktar som konkret kan existera i anden, då de endast accepterar vad de betraktar som abstrakt som en del av andevärlden. De glömmer att det konkreta och det abstrakta är ett i anden, på samma sätt som allting är ett i anden, åtminstone i de högsta sfärerna. Så jag gillar inte att diskutera detta ämne eftersom de rätta orden saknas för att uttrycka andevärlden i alla finare nyanser av dess verklighet och detta kan leda till farliga missförstånd. Jag inser att min beskrivning inte riktigt ger dig en adekvat bild.
FRÅGA: Jag skulle vilja fråga om Kristus ande är en allgenomträngande ande som Gud eller en individuell ande?
SVAR: Det är precis samma som med Gud. Kristus substans är samma som Guds substans; allting är den gudomliga substansen. Det är samma substans som du har inom dig. Huruvida man kallar det den gudomliga substansen, Guds substans eller Kristus substans gör ingen skillnad. Gud har gett det mesta av denna substans till hans första skapelse, Jesu Kristi ande. Alla andra varelser har tagit emot något av denna substans och det är upp till dem att veckla ut den och förstora den med den makt som har givits dem. Förstår du detta? Om du utvecklar dig själv, frigör du ditt högre jag från det lägre jagets skuggor och lager. Detta är den närvaro som du ständigt har inom dig om du kan utveckla den. Och denna gudomliga gnista eller detta högre jag är den substans som vi refererar till. Guds närvaro eller närvaron av Jesus Kristus som en person är återigen något annat. Kristus personligen kan upplevas som en närvaro, i hans personifiering, men detta är något helt annat än den gudomliga substansen inom dig. Närvaron av din egen gudomliga substans inuti dig kan endast vecklas ut genom att följa just denna väg som jag nu leder er på. Att känna Guds närvaro i hans personifiering – som nästan aldrig är fallet hos en människa, men det är möjligt för andar – eller att känna närvaron av Jesus Kristus som en person är en tillfällig nåd som kan komma oväntat, utan att man vet eller förstår varför. Detta är två helt olika saker. Är det tydligare nu?
FRÅGESTÄLLARE: Ja.
FRÅGA: Jag skulle vilja fråga något i samband med änglarnas fall. I Jesaja sägs det att Gud skapade det goda och det onda. Skapade Gud även de onda krafterna och de Luciferiska makterna?
SVAR: Detta är ett stort misstag och du kommer lätt att förstå det nu när jag påminner om ett av de senaste föredragen, Änglarnas fall, som förklarar hur detta misstag kunde ske. Ni minns mig förklara att Gud skapade makten som han sedan gav till var och en av sina skapade andar. Den här makten kunde användas på vilket sätt som helst beroende på den enskilda andens fria vilja. Detta förklarar varför eller hur detta misstag kunde inträffa. Det är tekniskt korrekt att säga att Gud skapade det onda, men det skulle vara mer korrekt att säga att Gud skapade möjligheten till det onda, om människor – eller andar – med sin fria vilja använder den här makten emot den gudomliga lagen. Blev det klarare?
FRÅGA: Ja, men det finns alltid motsatsen till varje ytterlighet…
SVAR: Motsatsen till den gudomliga lagen existerar förvisso, men det betyder inte att Gud skapade ondskan. Det finns en stor skillnad mellan att skapa ondska och att ge fri vilja och makt till Guds varelser som sedan kan använda den makten i överensstämmelse med den gudomliga lagen eller inte. Jag har ingående förklarat varför Gud gav alla varelser möjligheten att välja fritt. Fri vilja inbegriper logiskt möjligheten att använda den felaktigt. Om den möjligheten inte fanns, skulle det inte finnas någon frihet. Och om Guds varelser är menade att bli gudalika, måste de vara fria, för frihet är en gudomlig aspekt. Den felaktiga användningen av makten ledde slutligen till det onda genom en långsam process, även om den inte blev ond vid den första avvikelsen. Jag har förklarat allt detta mycket ingående. Om du läser det föredraget kommer du att förstå. Det är inte meningsfullt att gå in på detta ytterligare nu eftersom jag tror att det är klargjort för de flesta av mina vänner här. Är det oklart för några av er?
FRÅGA: Nej, jag tror att passagen i Jesaja kan vara en felaktig översättning – att Herren skapade det onda. Han ger med andra ord möjligheten för den, men han skapar den inte.
SVAR: Precis. Som ni ser, utelämnandet av ett enstaka ord gör ofta en stor skillnad i innebörden av en mening. Om det i stället för att stå ”Gud skapade det onda” hade stått ”Gud skapade det ondas möjlighet”, skulle innebörden ha varit riktig.
FRÅGA: Hur är det möjligt att en person på den här vägen kan vara så starkt påverkad av miljöns inverkan? Kan du hjälpa mig i detta avseende?
SVAR: Alltså, jag kan bara hjälpa dig genom att visa hur man går den här vägen på rätt sätt, och detta gör jag. Anledningarna till att miljöns inverkan är stark kan vara mångfaldiga, eftersom det finns olika anledningar för olika personer. De är främst psykologiska. När själen starkt påverkas av yttre händelser av något slag, är det ett tecken på att själen ännu inte är fri från sina egna förvecklingar. Om de inre krafterna inte används i överensstämmelse med den gudomliga lagen, är själen inte fri. Hos en viss person kommer detta till uttryck i sättet som miljön påverkar en, hos en annan person blir det annorlunda. När själen inte är frisk och mogen, kommer vissa situationer att ta fram detta och själen kommer att frambringa tydliga symptom.
FRÅGA: Men varför uppstår dessa symptom, som i mitt fall, när det är hög luftfuktighet?
SVAR: Detta sker på grund av allas olika vitala krafter. Den vitala kraften är sammansatt på olika sätt hos varje individ och reagerar därmed på olika yttre utmaningar. Hos en viss person har de kosmiska influenserna en starkare inverkan på själen, hos andra kommer mänskliga influenser att ha en starkare inverkan och så vidare. Om du har just den här känsligheten, är det på grund av att det på ditt eget sätt finns en förvrängning i din själ som kanske tenderar att orsaka en tröghet och som tar första tillfälle i akt att göra så att själen reagerar på det här sättet. Själen är en sådan komplicerad mekanism att det inte finns två likadana själar. Vissa grundläggande problem är lika, men hur alla dessa olika karaktärsdrag och strömmar verkar, vad som aktiveras i det lägre jaget eller vad det lägre jaget kommer att använda som en ursäkt för att förstärka en negativ egenskap som, låt oss säga, en tröghet eller var det högre jaget förvanskas av det lägre jagets strömmar för att utgöra en mask eller undanflykt, varierar för varje person. Möjligheterna är oändliga eftersom det inte finns två människor som reagerar på samma sätt. Men faktum kvarstår att detta är ett tecken på en störning i själen. Den enda lösningen är att fortsätta på denna väg ända till slutet, att följa den riktningen som jag här har skissat. Om du vore helt renad och frisk, skulle du inte vara känslig för väder eller något annat som kan komma i din väg från utsidan.
FRÅGA: Då skulle jag inte vara här, antar jag.
SVAR: Det stämmer.
FRÅGA: Kan du berätta om det finns någon andlig betydelse av eller anledning till de olika raserna?
SVAR: Oh ja, verkligen. Det finns ingenting sådant som tillfällighet. Jag skulle kort vilja slå fast att människor behöver gå igenom karman. Om en person exempelvis föds in i en viss ras där det finns mycket kollektivt lidande, beror det förstås på just den själens karma. Ju mer enad mänskligheten blir genom andlig utveckling, desto mer kommer olika raser att upphöra att existera. Ni kan till och med nu börja se den sakta men stadiga utveckling i riktning mot att rasskillnader försvinner. Inom några tusen år från nu, kanske om ungefär femtonhundra år, kommer effekten av den utvecklingen att vara mycket märkbar; nationer, religioner och raser kommer att ha kvar få av sina olikheter. Detta kommer att vara ett tecken på ett enande och andlig förbättring. Fram till dess kommer det dock att finnas, och det måste finnas, skillnader, för det är bara genom att stöta på hinder som ni kan växa. Detta gäller för individens liv och det gäller definitivt även för gruppers utveckling.
Ni kanske undrar varför vissa raser inte lider av att vara annorlunda än andra. Ni kanske då frågar ”Vad kan de lära sig av det?”. Även de har verkligen något att lära. De kanske behöver lära sig det ansvar som följer av att vara förskonade från lidanden som andra människor kan ha. Denna aspekt är dessutom inte den enda som ska beaktas. En ande kan födas in i en ras eller nation på grund av att den andligt, emotionellt, karaktärsmässigt och psykologiskt tillhör den gruppen och har därför den bästa möjligheten att utvecklas där. Skillnader kommer att finnas så länge som jorden inte är enad och mänskligheten inte har lärt sig att övervinna det. Liksom varje svårighet eller synbarlig nackdel kan utgöra ett botemedel, vilket den måste göra om personen är på rätt väg, kan även en fördel utgöra ett botemedel. Genom skillnader i ras, religion, nationalitet eller andra olika kategorier, kan mänskligheten bli starkare och avancera snabbare i sin andliga utveckling just på grund av att det finns friktioner. Utan friktion, kan utvecklingen aldrig fortskrida. Det är bara en fråga om hur svårigheten bemöts, alltid; hur den bemöts individuellt och kollektivt. Fick du svar på frågan?
FRÅGESTÄLLARE: Ja, tack.
FRÅGA: Men är inte de många olika raserna och deras egenskaper en del av livets skönhet?
SVAR: Ja, mångfalden är bra, men mångfald på jorden innebär friktion och fientlighet. I anden finns det en oändlig variation i allting, men det är inte som på jorden där ni har vad ni kallar ”bättre folkslag” och ”underlägsna folkslag”. Detta är naturligtvis karmiskt för båda grupperna och inte bara för de grupper som ibland är förföljda. Detta är också en tanke som ni nu kan meditera över.
FRÅGA: Är det något som är fel om man, när man arbetar på den här utvecklingsvägen, upptäcker att man har en viss brist och man försöker att övervinna den genom meditation och bön och ändå verkar man inte komma någon vart?
SVAR: Jag kommer inte säga att något är fel, men jag skulle säga att någon nyckelmetod som du behöver saknas. Du försöker hårt, om och om igen, i en viss riktning kanske på ett alltför forcerat sätt. Ditt lägre jag står emot det. Kanske kan jag hjälpa dig genom att säga detta: Min kära vän, du måste inse en sak. När jag talade om kampen och sa kämpa, menade jag just det. Det tar mycket lång tid för det lägre jaget att bli redo att ge upp sina brister, sin indignation, sitt tröga sätt. Du måste inse att detta lägre jag starkt lever i dig, även om du inte är medveten om det och inte ser dess betydelse, eftersom du medvetet bara vet om din goda vilja att arbeta i rätt riktning. Den insikten är det första avgörande steget. Utan att göra den insikten kan du inte komma någonstans, oavsett hur god vilja ditt medvetna jag har. Vad de flesta människor inte accepterar, åtminstone inte förrän man har nått en ganska avlägsen punkt på den här vägen, är den inre diskrepansen: hur en del vill en sak medan en annan del vill det helt motsatta. Den här konflikten mellan motsatta begär, som alltid först är undermedveten, måste tas fram och föras in i medvetandets ljus. Utan detta viktiga steg kan det inte finnas någon ytterligare framgång.
Mitt råd är därför att för tillfället inte försöka tvinga dig själv att känna vad du hittills har varit oförmögen att känna. Använd i stället dina ansträngningar i riktning mot att medvetandegöra den del av dig som hittills ansvarar för din avsaknad av framgång. Slappna av helt, inte bara fysiskt utan även känslomässigt. Försök sedan att låta ditt lägre jag komma upp till ytan, så att du faktiskt kan bli medveten om det. När din fiende blir synlig, kan du slåss med framgång; så länge din fiende är osynlig, kan du inte lyckas. Var alltså inte rädd för att släppa fram det som finns inom dig. Säg mycket lugnt till dig själv och, i dina meditationer, till Gud: ”Det är så här jag är nu. Åtminstone en del av mig är på det här sättet, den delen som jag inte tycker om eller omhuldar. Jag vill acceptera den här aspekten som en del av mitt väsen, i vetskap om att jag inte kan förändra något utan att göra det frivilligt. Jag inser att det som kommer att visa sig inte är hela mitt väsen. Men det finns två motstridiga krafter inom mig och jag behöver bli medveten om båda, även den som jag hittills har blundat för. För att bli vad jag skulle vilja vara, måste jag först, utan rädsla eller skam och fåfänga, se och möta vad som finns i mig.”
Be Gud att hjälpa dig att uppnå detta mål och låt sedan det lägre jaget komma ut. Lyssna på dina känslor i samband med händelser som alltid har tagit fram den här tendensen hos dig. Försök sedan att översätta dessa känslor till koncisa tankar och ord. Gör detta ständigt och du kommer att lyckas i detta avseende. Du kommer då dithän där du lugnt kan få insikt om dessa två motstridiga strömmar i dig: den i vilken du ser din ofullkomlighet och den motsatta där du i teorin vet hur du skulle vilja känna och reagera, även om du ännu inte kan göra det. Jämför först dessa två strömmar och lär dig att för närvarande acceptera din nuvarande ofullkomlighet i jämförelse med den fullkomlighet som du vet är rätt. Acceptera den här ofullkomligheten med ödmjukhet. Om du ständigt gör detta, kommer dina känslor att förändras.
Att hela tiden observera och vara ärlig mot sig själv kommer att ha en överraskande effekt på dig. Genom att följa denna procedur, lär du dig att följa verklighetens lag och acceptera dig själv som du är och därmed lära dig sann ödmjukhet. Den här medvetenheten kommer att frambringa en ny styrka hos dig redan innan du har uppnått fullkomlighet i detta avseende. Efter en period där du tränar på det här sättet, kommer dina känslor mycket gradvis att börja förändras. Detta är det enda sättet, min kära vän.
Jag hade för avsikt att tala om detta ämne i ett kommande föredrag, men eftersom din fråga kom upp, är det bra för er alla att jag svarade på den nu. Jag kommer att återkomma till detta eftersom det utgör metoden för att rena känslor som inte påverkas av den direkta viljekraftens agerande. Detta kan inte nog understrykas. Det tar ofta en viss tid innan den här metoden är helt förstådd, men när den är det, kan den inte undgå att ge resultat. Vissa av er kanske blir uttråkade av att höra detta om och om igen, särskilt de av mina vänner som har hört detta från mig i sina privata sessioner, men jag kan inte säga det tillräckligt ofta. Många av er har förstått den här processen endast i er hjärna, men ert inre jag har ännu inte uppfattat eller förstått den helt. Förstår du?
FRÅGA: Ja. Hur får man sitt inre jag att förstå det känslomässiga jaget?
SVAR: Försök inte att få det att förstå till att börja med. Låt det först komma ut. Detta utgör den första halvan av processen. Du kan inte utbilda eller omskola ditt känslomässiga jag innan det helt finns på ytan. Att ha bråttom med att förändra dessa känslor är inte bara ett omöjligt mål och brådskan är därför meningslös och orealistisk, utan den här perioden, där du ständigt får inblick i dig själv och gör jämförelser mellan dina känslor som strider mot vad du länge har identifierat som rätt, lär dig ödmjukhet. Att acceptera dig själv som en ofullkomlig individ är att acceptera dig själv på rätt sätt, utan skuldkänslor och självsmädelse. Det sistnämnda är osunt och fruktlöst. Du behöver lära dig att ta dig själv realistiskt och säga ”I så många avseenden är jag fortfarande ofullkomlig. I så många andra har jag nått fullkomning. Om jag i arbetet på den här vägen skulle få reda på att jag är mindre fullkomlig än jag trodde, kommer jag att acceptera även detta, för att kunna förändra det.” Inse att innan dina ofullkomligheter kan förändras, har du så många andra saker att lära av just den här ofullkomligheten hos dig.
Lär dig den rätta inställningen med vilken du möter ditt lägre jag, acceptera din oförmåga att förändra något med enbart viljeansträngning. Allt detta är nödvändigt på din väg och de ännu befintliga ofullkomligheterna uppfyller därför ett bestämt syfte. Detta betyder inte att du bör vårda dem, rättfärdiga deras förekomst, eller ännu värre, bli lat och inte göra något åt dem. Detta skulle vara den felaktiga motsatta ytterligheten. Att hitta den rätta medelvägen i allting utgör en del av vägen. Lär dig att acceptera dig själv utan rädsla, utan skam och utan högmod. Där du fortfarande upptäcker dessa tendenser, undersök vad som ligger bakom dem och erhåll ytterligare förståelse av dig själv. Om du följer det här systemet ett tag och samtidigt ber om Guds nåd att hjälpa dig, kommer du att röra dig alltmer framåt, även om du inte kommer att förändra dessa strömmar omedelbart. Du kommer dock att växa i självinsikt och självförståelse. Detta är grundläggande. Den rätta andan där det lägre jaget accepteras med den nödvändiga ödmjukheten är av mycket större betydelse än vad någon av er ännu inser. Ni vill felaktigt hoppa över den här fasen helt och hållet, och genom att göra så blir ni till slut oundvikligen nedslagna eftersom era ansträngningar alltid kommer sluta i en återvändsgränd.
Och nu drar jag mig tillbaka, mina kära vänner. Guds välsignelser går till alla mina kära vänner långt bort och till alla mina kära vänner i detta rum, liksom till dem som har hittat sig hit till oss för första gången i kväll. Må detta vara en vändpunkt i deras liv. Frid vare med er; var i Gud!
Redigerat av Judith och John Saly, 1996.
Översatt från engelskan av Magdalena Rosell, språkgranskat av Clifford Weinmann, 2024.
För mer information om hur du kan finna och delta i Pathwork-aktiviteter över hela världen, besök www.pathwork.org
Följande tillkännagivanden är avsedda som en vägledning kring användningen av namnet Pathwork® och detta föredragsmaterial.
Varumärke
Pathwork® är ett USA-registrerat varumärke som ägs av The International Pathwork Foundation (här kallad stiftelsen Pathwork) och inte får användas utan uttryckligt skriftligt tillstånd från denna stiftelse. Stiftelsen kan dock efter eget gottfinnande tillåta att andra organisationer eller personer, såsom exempelvis filialer och avdelningar, får använda varumärket Pathwork®.
Upphovsrätt
Upphovsrätten till Pathwork Guide materialet tillhör med ensamrätt stiftelsen Pathwork. Detta föredrag kan reproduceras i enlighet med stiftelsens varumärkes- och upphovsrättspolicy, men texten får inte ändras eller förkortas på något sätt. Inte heller får upphovsrättsmärket, varumärket eller eventuella andra tillkännagivanden tas bort. De som tar del av materialet får endast debiteras kostnaden för reproduktion och distribution.
Varje person eller organisation som använder stiftelsen Pathworks varumärke eller upphovsrättsskyddade material anses ha gått med på att följa stiftelsens varumärkes- och upphovsrättspolicy. Önskar du mer information om eller en kopia av denna policy, kontakta stiftelsen.
