Pathwork Guide föredrag nr 24, “Questions and Answers”.
1996 års utgåva
Välkomna i Herrens namn. Jag kommer med välsignelser, mina vänner. Jag kommer återigen att svara på era frågor i kväll, i stället för att hålla ett föredrag. Jag kommer att återgå till regelbundna föredrag efter att de flesta av era frågor har besvarats. Det är ett mycket gott tecken om min lilla grupp har frågor, för det är ett bevis på att era sinnen är aktiva, skapande och sökande. Detta är alltid det första steget till andlig utveckling, till ett inre uppvaknande. Och vi ser det därför som viktigt att tillfredsställa era frågor så mycket som detta är möjligt och att skjuta upp de vanliga föredragen. Jag vill dock påpeka detta: Det finns vissa frågor som jag inte kommer att svara på så ingående som några av er kanske önskar, för vi kan se att det inte skulle ha någon verklig betydelse för er utveckling att uppta tid åt dessa frågor, åtminstone för närvarande. Vi kommer att ägna mer tid åt frågor som verkligen har betydelse och är viktiga. Jag vill också informera er om att jag planerar en ny serie föredrag efter att de nuvarande frågorna – eller vissa nya frågor som kan komma upp – har tagits om hand. Denna serie kommer att utgöra en kurs för utveckling. Många vänner här önskar uppriktigt att utvecklas andligt och vet samtidigt inte riktigt hur man ska börja eller vad man ska göra – alla de vänner som inte kommer för privata sessioner. Det är viktigt att de har en viss uppfattning om hur man ska gå till väga med det rent praktiskt. Och vi kommer därför att arbeta tillsammans i den riktningen. Serien som följer kommer således att handla om den systematiska utvecklingen av anden och själen. Den kommer att hjälpa er att lösa era psykologiska problem så väl som det kan låta sig göras utan en personlig lärare. Jag ska visa er precis hur man ska gå till väga med det. Emellanåt kanske jag ger ett enstaka föredrag om ett visst ämne, som jag har gjort tidigare. För er kan det först förefalla som att det inte hade något att göra med den här kursen för utveckling, ni kommer dock så småningom att upptäcka att det har en nära koppling till den.
Innan jag går över till era frågor, skulle jag vilja säga att jag ser att det finns ett sorgset hjärta i detta rum. Åh, det finns några människor här med problem. Det finns en sorg här, en mycket specifik sorg. Varje slags sorg eller bedrövelse kan bara finnas på grund av att ni människor är okunniga om skapelsens fullkomlighet, om den gudomliga lagens fullkomlighet. Och vad som än händer kommer att vara för det goda. Det måste komma ut som en lycklig lösning i det långa loppet, för detta är hur den gudomliga lagen är skapad. Så varhelst det finns en sorg eller bedrövelse – eller disharmoni för den delen – kan den bara finnas på grund av er okunnighet. Och ju mer du kommer hit, desto mer lär du dig och desto mer i synnerhet blir du en bättre person. Ju mer du utvecklas andligt, desto mer kommer slöjan att lyftas och du kommer att inse att det aldrig finns någon anledning till sorg. Det finns ingenting som någonsin kan göra dig avskuren från Gud och från alla som du älskar, oavsett vad som kan hända nu. Den verkliga sanningen, den absoluta sanningen, kan bara ge anledning till glädje. Jag vet att det är svårt för er att förstå detta. Och om ni alls kan förstå det, är det bara i ert intellekt, där ni kanske kan greppa den här sanningen. Men ni kommer att behöva börja känna den här sanningen i ert innersta väsen, så att ni känner den fullt igenom utan några frågetecken i ert sinne, utan några tvivel. Och om du ännu inte har uppnått detta mål, vet du vad som kvarstår för dig att göra. Om sorg eller besvikelse eller en brist på förståelse kommer i din väg, är anledningen att du bör använda dessa händelser för att ta dig lite längre upp på trappan.
Och nu, mina vänner, är jag redo för era frågor.
FRÅGA: Är det okej om vi först ställer frågorna om ”Pistis Sophia?”
SVAR: Ja, jag föreslår att ni först ställer frågorna om ”Pistis Sophia” och sedan tar upp de övriga generella frågorna ni har, så långt detta är möjligt i kväll.
FRÅGOR: Är systemet eller strukturen i ”Pistis Sophia” vad gäller sfärerna en verklig eller en gnostisk grundtanke – uppdelningen av de olika världarna – från det Outsägliga till det Yttre Mörkret? Om inte, så finns det ingen nytta med att gå in alltför djupt i diskussionen.
SVAR: Låt mig uttrycka det så här: Det stämmer grovt sett med mindre avvikelser, med mindre felaktigheter och utelämnanden. Jag menar, det finns lite mer att säga om det och en del av det skiljer sig något, men på det hela taget stämmer det rätt så väl. Men namnen är förstås inte nödvändigtvis de namn som vi använder. För vi i andevärlden har ett bildspråk, som ni vet. Vi lägger inte så stor vikt vid faktiska namn, men i huvudsak, i dess innebörd, stämmer det mer eller mindre. Jag skulle likväl vilja säga att det för närvarande inte är viktigt att vi går in alltför djupt i detta. Kanske när du är klar, min vän, med dina föredrag om ”Pistis Sophia”, kommer jag då vid något tillfälle att ge lite mer information om detta ämne.
FRÅGA: Varför behövde Jesus återupprätta sina mantlar av prakt – det finns tre – innan han kunde tala öppet, ansikte mot ansikte till lärjungarna?
SVAR: Ni känner alla till, mina vänner, att andliga ting, oavsett om det är landskap, kläder eller vad som helst – det tycks alltid vara så otroligt för människor att allt detta ska finnas i anden eller i subtil materia – endast är ett uttryck för sinnets tillstånd eller för sakernas tillstånd. Sådana ting är inte, som ni kanske tror, enbart symboler som uttrycker en innebörd för er människor, utan det är helt tvärtom. Era ting, vadhelst ni har här i denna jordiska sfär, utgör ingenting annat än symboler för vad som finns i andevärlden. Det är med andra ord det omvända. På grund av föredragsserien som jag har gett om änglarnas fall och frälsningen, kommer ni nu att förstå att Jesus, när han kom till den jordiska sfären och därefter till mörkrets sfärer, på ett sätt var tvungen att bli som andra människor. Han var tvungen att lämna, så att säga, mycket av sina kunskaper. Trots detta är han så stor att avsevärt mycket mer kunskap blev kvar hos honom än hos någon annan individ. Det största, det sista av hans kunskap och ljus kunde han dock inte ta med sig. Dessa mantlar är uttrycket – symbolerna kanske man kan säga – för hans kunskap, hans prakt och hans ära och upplyfthet, som han omöjligen kunde ta med sig medan han hade att göra med den jordiska sfären och de lägre sfärerna i samband med sin uppgift. För då, som ni nu lätt kan förstå, skulle hans frälsningsuppgift inte ha kunnat fullgjorts. Först efter att uppgiften var fullgjord kunde han återvända och återuppta sitt tidigare totalt fullkomliga tillstånd eller återuppta vad han lämnade. Och först då skulle den fulla kunskapen komma till honom igen.
Samma princip råder när högre varelser i Guds värld ibland besöker varelser som lever i mindre ljusa och mindre utvecklade sfärer i syfte att hjälpa dem. När de visar sig, framstår de för dessa varelser inte som de Guds änglar de är, utan har ett liknande yttre framträdande som dem de besöker. De kommer, med sällsynta undantag – och dessa undantag finns också – inte att uppenbara sig i sin fulla prakt, i sitt ljus, i sin skönhet, vilket också innebär de andliga mantlarnas skönhet. I den stund som högre varelser stiger ner till mörkare världar, förändras deras utseende automatiskt, på ett lagenligt sätt – om inte särskilda åtgärder vidtas för speciella ändamål – och gör sig lik omgivningen. Genom denna process lämnas en del av kunskapen – inte all, men en del. Det måste vara på det sättet av den enkla anledningen att om de lägre utvecklade varelserna skulle se en uppenbarligen högre ande – en ängel till exempel – skulle de obetingat och utan tvekan samlas kring den och följa den. Dessa individer är uppenbarligen inte lyckliga och söker efter frälsning. Och på samma sätt som ni människor också ständigt hoppas på att bli frälsta genom yttre medel, har även de en önskan om detta. De skulle säga: ”Ah, detta är en Guds ängel. Och detta är därför bra.” Men den faktiska frälsningen kan bara ligga i självinsikt och egen rening i vilken värld du än lever i. En individ behöver därför först och främst lära sig att självständigt urskilja, att tänka och välja fritt på eget bevåg. De kan inte göra detta under inflytandet av en praktfull uppenbarelse. Och detta är också anledningen till att, även i er jordiska sfär exempelvis, människor som är högre och lägre utvecklade lever tillsammans med alla grader däremellan, utan att ha någon yttre markör som indikerar deras andliga ställning. Människor behöver lära sig att göra sina egna val vad gäller vilket inflytande de är villiga att acceptera genom att överväga innebörden av de olika influenserna. Valet måste komma frivilligt genom en lämplig och självständig urskillning. Det finns, som jag nämnde, fall där en Guds ängel kan visa sig i er värld såväl som på andra sidan, men dessa utgör särskilda omständigheter som motiverar dessa åtgärder. När en högre utvecklad varelse visar sig för lägre utvecklade varelser, visar de sig som regel i samma yttre form som dessa lägre varelser, av dessa mycket goda skäl. Och det var samma princip med Jesus innan han hade fullgjort sin uppgift. Blev det klargjort? [Ja.]
FRÅGA: Är Jesus lärjungar makter som inte behöver reinkarnera igen och representerar de i symbolisk form psykologiska aspekter av mänskliga typer?
SVAR: Det finns två frågor här. På den första frågan säger jag: Det finns vissa bland lärjungarna som inte längre behöver komma tillbaka och vissa andra som behöver det, men de är väldigt högt utvecklade nu och har stora uppgifter att utföra på jorden. Jag ber er uttryckligen, mina vänner, att inte fråga mig vilka av lärjungarna som inte längre behöver reinkarnera och vilka av dem kanske lever nu. Jag har mycket goda skäl, särskilda skäl, till varför jag inte vill diskutera detta. Och det är inte viktigt för er utveckling att veta detta.
När det gäller de psykologiska aspekterna skulle jag vilja säga detta: Hela Bibeln, både Gamla och Nya testamentet, kan tolkas på många nivåer. Den lägsta nivån skulle vara den historiska nivån. Det finns naturligtvis många felaktigheter och många utelämnanden, historiskt sett, vilket kan förväntas. Sedan finns det nivån som representerar andlighet och symbolik – den nivå som man skulle kunna kalla metafysisk. Och det finns – och detta är kanske den mest användbara för människor i ert nuvarande utvecklingstillstånd – den psykologiska nivån. Allt som nämns i Bibeln har i själva verket även denna nivå, förutom de andra. Den ena nivån utesluter inte giltigheten hos den andra. Och även om många av personligheterna i Bibeln utgjorde faktiska personer – inte alla av dem, men många av dem – representerar de samtidigt psykologiska aspekter. På grund av att dessa olika nivåer förekommer samtidigt, är Bibeln ett så magnifikt, enastående och unikt dokument. Innebörden kan återfinnas på vart och ett av dessa plan. Det är otroligt ”skickligt” – för att välja detta ord – att få Bibeln konstruerad på det här sättet. Ni kan aldrig veta hur starkt och sinnrikt Guds andevärld aktivt har hjälpt till för att skapa detta underverk, där de redan förutser de många mänskliga felaktigheterna som oundvikligen måste glida in under tidens gång. Trots dessa felaktigheter är Bibeln något som aldrig har duplicerats, men det finns verkligen oerhört få människor som förstår Bibeln ur detta perspektiv. Många uppfattar en nivå, kanske några få uppfattar två nivåer, men det finns knappast någon som kan greppa alla nivåer som inryms i den.
FRÅGA: Namnen – jag tror att du redan svarade på det – I.A.O., Sabaot, Barbelo, etc, ”Pistis Sophia” – är de av någon betydelse att diskutera?
SVAR: Nej, inte för närvarande. Kanske vid ett senare tillfälle.
FRÅGA: I det förra föredraget förklarade du att den fysiska existensen i denna jordiska sfär för de fallna andarna inte valdes i en godtycklig form, utan i själva verket är ett resultat av den täthetsgrad som de hade vid den tiden. Fanns det en omvänd procedur av detta när fallet inträffade? Eller skedde det plötsligt?
SVAR: Nej, det skedde inte plötsligt. Det kan inte ske plötsligt. Jag nämnde även att fallet också var en mycket gradvis process. Men den jordiska sfären uppkom i inte fallets process. Att den existerar är ett resultat av en utveckling på nytt. Fallets olika steg manifesteras i andra former. I förklaringen av en del av detta, kommer jag att ta hand om en annan fråga på agendan. Några av er undrar om en ande, innan den är redo för inkarnation, måste gå igenom dessa olika steg.
Så här ligger det till, i den mån jag kan överföra detta till er, i alla fall i en komprimerad form: Jag har nämnt att det i fallet uppstod de många ur en enhet. Det inträffade med andra ord en klyvning. Det är inte bara att den enda varelsen, den dubbla varelsen, klövs itu, utan allteftersom fallet fortsatte, mångdubblades och mångdubblades klyvningen. Och vissa av dessa delsjälar blev, som ett uttryck, mineral-, växt- och djurliv. Innan den jordiska sfären existerade, fanns dessa uttryck i andra världar eller i andra former, och när materiens värld uppkom, inkarnerade dessa delsjälar i dessa olika former.
Mineral-, växt- och djurlivet på jorden uttrycker med andra ord, åtminstone i viss grad, en manifestation på den nedåtgående kurvan tills de når det stadium där de är redo för mänsklig inkarnation, med längre eller kortare tillvaroperioder däremellan – detta varierar för olika individer – i lägre världar än den jordiska sfären. Ju högre kurvan går uppåt, desto mer förenas dessa partikelsjälar igen. Splittringen är till exempel starkare i mineralriket än i växtriket och det senare består i en ytterligare splittring än djurriket. Delsjälen behöver inte alltid gå igenom samma tillvaroformer på den nedåtgående kurvan som på den uppåtgående kurvan, men ibland måste den gå igenom samma slags inkarnation. Detta varierar och sker fullkomligt och minutiöst på ett lagenligt sätt.
Nu kanske ni undrar om detta i den grad som ni har ett vackert mineral-, växt- och djurliv och varför dessa tillvaroformer i många fall fortfarande skulle ligga på den nedåtgående kurvan och därmed vara mindre framskridna i utveckling än vissa själar som uppenbarligen befinner sig i ett mindre harmoniskt tillstånd. På detta är mitt svar: Inte alla varelser är lika skyldiga i fallet. Och det var dessutom aldrig hela personligheten hos de enade varelserna som var ansvariga för fallet, utan vissa personlighetsdrag som särskilt lät sig avvika från den gudomliga lagen. Likväl föll hela varelsen.
De vackra och harmoniska manifestationerna i naturen – oavsett om de befinner sig på den nedåtgående eller uppåtgående kurvan – är uttryck för andens delar som inte, eller endast i mindre grad, var inblandade i avvikelsen från den gudomliga lagen. Ni vet alla att vissa djur, till exempel, har varit och är fortfarande utdöende och andra former av djurliv uppstår. Samma sak gäller för växt- och minerallivet. Detta beror på att manifestationens uttryck också påverkas av andra varelser som, som ni vet, kan skapa världar och olika slag av manifest livskraft. Ju mer era begär och mål renas, desto mer bidrar ni samtidigt automatiskt till skapelsen och ni kan därmed förändra den till det bättre, till och med i den utsträckning som delsjälarna på den nedåtgående kurvan vidkommer. Kan du alls förstå vad jag säger? [Ja.]
FRÅGA: Det är fruktansvärt svårt att förstå, men jag fattar på något sätt att de måste samla sig senare för att inkarnera som människor?
SVAR: Ja. De flera partiklarnas fluider kommer att gå samman när de når en högre tillvaroform, precis som när de dubbla varelserna, när de väl nått det fullkomliga tillståndet, kommer att flöda samman och bli ett. Det är i princip samma process.
FRÅGA: Ja. Och min fråga var: Andarna i mörkret, måste de gå igenom alla dessa stadier och sedan…
SVAR: De behöver inte gå igenom alla dessa stadier igen, utan bara vissa av dem. Detta sker återigen i enlighet med individuella egenskaper och individuella överväganden. Jag skulle omöjligen kunna gå in i alla detaljer kring vad som kan beaktas, hur detta fungerar, och så vidare. Ni skulle aldrig kunna förstå det.
FRÅGA: Mellan inkarnationer, utgör tätheten där en indikation på utvecklingen? Kan man plötsligt bli så hög eller så låg att man inte kan se dem?
SVAR: Under normala omständigheter, såvida inte särskilda åtgärder vidtas som jag sa, kan du bara se dem som är av ditt slag – även i anden, om du inte når ett visst utvecklingsstadium. Då kan du se dem som är mindre utvecklade. [Betyder det att det finns en täthet i anden som motsvarar den inkarnerade tätheten?] Absolut. Som jag förklarade förra gången utgör er fysiska materia med denna slags täthet en viss typ. Och andlig materia, i överensstämmelse med de olika sfärerna, utgör en annan typ. Allting utgör materia i olika täthetsgrader. Det är bara i er mänskliga uppfattning som ni tänker att detta är fysiskt och sedan föreställer ni er enbart en enda annan kategori – den andliga. Men detta är felaktigt. Det finns alla olika grader. Svarade det på din fråga? [Ja. Tack.]
FRÅGA: Hur kan en slumrande koncentrationsförmåga väckas på nytt?
SVAR: Detta är mycket individuellt, men i ditt fall skulle jag vilja ge dig särskilda råd och jag behöver lite tid – vänta ett ögonblick. Detta är vad jag har att säga: Det finns både en stor styrka och en liten spänd styrka inom dig. Så länge du inte lättar på spänningen, blir det svårt för dig att väcka styrkan. För att göra det, behöver du själv vidta vissa åtgärder. Och när du gör det, kommer du i själva verket att börja känna den här spänningen och när du väl känner den, kommer du att vara ett steg närmare att frigöra den här proppen som du har i din själ.
Så länge du inte tydligt kan känna den, kommer du inte att kunna avlägsna den, för man kan inte hantera något som man inte är medveten om. Du kanske nu är medveten om dess förekomst genom dess symptom, men du förstår ännu inte vad den består av. Och det är därför som du behöver ta reda på det. Din tidigare koncentrationssträvan gick i fel riktning, min vän. Du behöver ändra riktningen för ditt sökande, det vill säga, du behöver sondera din egen själ och lära känna dig själv fullständigt. Glöm för tillfälligt generellt din oförmåga att koncentrera dig och börja utforska din egen själ, dina egna innersta känslor och motiv. Detta är det enda sättet som du kan lösa upp knuten inom dig. Detta är det enda sättet som du kommer att börja känna den nästan fysiskt framträdande proppen inom dig. Och när du upptäcker den, tryck inte tillbaka den i tron om att du kan undanröja den på det sättet. Tvärtom, välkomna den som en länge förlorad vän och dra fram den i medvetandet.
Du kanske undrar: Hur kan jag gå till väga med detta? Det skulle jag omöjligen kunna visa dig ens i ett helt föredrag, men du hittar svaret, min vän, genom att följa mina instruktioner i föredragsserien som jag inom kort ska börja med. Jag nämnde tidigare att jag kommer att starta den här kursen, genom vilken alla mina vänner som inte går på privata sessioner kommer att kunna gå vidare steg för steg i rätt riktning mot egen inre utveckling, mot att medvetandegöra dolda känslor, rädslor eller problem och att hantera dem ordentligt. Din fråga berör nu bara ett symptom på ett helt psykologiskt komplex och detta kan omöjligen lösas genom ett enstaka svar eller ett enkelt råd som jag skulle kunna ge dig nu. Detta behöver du förstå.
Det enda jag kan berätta för dig nu är att du har sökt i fel riktning. Du behöver söka mycket närmare, inom dig själv. Du behöver börja på självinsiktens väg på ett mycket mer djupgående sätt. Det är ett nytt sätt att leva och du kommer att kunna sätta i gång på riktigt när vi startar kursen. Den kommer att betyda mycket även för de vänner som kommer privat för att arbeta med mig. Detta kommer inte att vara slöseri med tid för dem, utan blir en ytterligare hjälp, även om en del av det jag säger inte kommer att vara helt nytt för dem. Du kommer då att lära dig, min vän, exakt hur du ska gå till väga för att lösa upp denna propp eller blockering, steg för steg. Du kan inte göra det med en enda åtgärd, genom en viss föreskriven formel, utan det är ett nytt sätt att leva, som du också kommer att märka. Din andliga grund är en god sådan och detta hjälper. Men det är något psykologiskt som står i vägen. Jag avser att koncentrera mig på detta i kursen som vi ska börja. Så länge som de psykologiska blockeringarna inte är upplösta, kan den andliga utvecklingen inte fortsätta – eller om den ändå fortsätter på något sätt, är det inte på ett grundligt eller effektivt sätt. Det finns då alltid en avvikelse som du förr eller senare behöver räta ut. Om du inte gör det, kommer den till slut att slå tillbaka. Det måste finnas en harmoni mellan den andliga och emotionella nivån. För närvarande är det viktigt för dig att inse att du inte kan lösa upp en sådan psykologisk blockering på något annat sätt än det sätt som jag i den här gruppen ska vägleda er i, att du hittills har sökt i fel riktning och behöver ändra riktningen genom att ställa dig frågor kring dig själv och ge dig själv synnerligen ärliga svar. Meditera över detta. Ta reda på vilka dina rädslor är, vad du verkligen önskar, vem du egentligen är.
På så sätt kommer du i gång på den här vägen. Om du lyckas få reda på något om dig själv under tiden, om du kan besvara vissa frågor som du hittills inte har besvarat och därmed börjar vinna en större självkännedom, kan du ibland börja känna den här blockeringen mycket tydligt och vad dess verkliga innebörd är. Den här blockeringen består inte bara av en sak, utan av ett antal undermedvetna tendenser, rädslor och motstånd som samspelar. Dessa förbrukar din inre styrka och hindrar dig bland annat från att kunna koncentrera dig i den grad som du önskar.
Du är inte tillfredsställd med mitt svar, jag vet, min vän. Det är inte vad du skulle ha velat höra. Du skulle ha velat få ett färdigt recept som antas kunna lösa upp din svårighet i ett svep. Men det kan tyvärr aldrig göras på det sättet. Det är endast genom självkännedomens och självinsiktens långa väg som svaren gradvis kommer att forma en helhet, svaren som du själv måste finna. Allt annat är osanning och jag kan därför inte säga det. Men vad människor behöver hjälp med är att veta hur man ska gå till väga med det och detta kommer du att lära dig genom att följa den här kursen. Det finns en stor möjlighet hos dig, andligt sett, men den blockeras av psykologiska undermedvetna tendenser som bara kan lösas upp på ovannämnda sätt. Det finns ingen färdig formel. Detta är sanningen, min vän, och jag vet att du inte tycker om att höra detta. Jag kan göra mycket mer gott genom att berätta sanningen för dig än genom att berätta något som stämmer överens med din förväntan. Och du har medlen till ditt förfogande att ta reda på att det är så.
FRÅGA: För det första skulle jag vilja fråga om du kan se mina tankar.
SVAR: Inte medan jag befinner mig i mediet. När jag manifesterar mig genom en människa, står samma materia i vägen som den materia som ni har i vägen medan ni befinner er i kroppen. Men när jag är ute ur kroppen, då kan jag se tankar. Men för det mesta kommer jag inte att ge något tecken på det. Det finns tillfällen, återigen på ett lagenligt sätt, när jag kan ge antydningar – och endast personen själv kommer att veta om detta. Men för det mesta gör jag inte det, eftersom vi måste, som saken är, vara diskreta om detta. Vi kan inte gå emot er fria vilja. Om ni väljer att nämna något, är det en annan historia. Men så länge ni väljer att hålla något hemligt, har jag ingen rätt att kränka er fria vilja.
FRÅGA: Jag funderar kring vad som pågår utanför frälsningsplanen. Finns det några nya andar som skapas och faller renade andar fortfarande eller faller renade andar fortfarande på nytt?
SVAR: En ande som är renad på nytt kan inte falla. Det är omöjligt. Och huruvida andarna som inte har fallit hittills eller de som kommer att skapas senare kommer att falla i framtiden, det, mina vänner, vet inte jag. Och ingen vet det. Men om de gör det, finns frälsningsplanen där och de kommer inte att behöva gå igenom vissa steg igen som redan har uppnåtts en gång för alla. Nya andar skapas inte för närvarande, inte förrän denna frälsningsplan har uppnått sitt slut.
FRÅGA: Vilka är för närvarande i majoritet? De rena andarna eller de fallna andarna?
SVAR: Detta är i själva verket oviktigt för dig att veta.
FRÅGA: Andra Moseboken säger att människorna blev uppmanade att samla manna endast för en dag och på sabbaten för två dagar. Om de samlade för två dagar någon annan dag än för sabbaten, ruttnade den, men för sabbaten gjorde den inte det. Vad har detta för innebörd?
SVAR: Manna är symbolen för andlig styrka, andlig sanning, gudomlig välsignelse, allt material du behöver för att utvecklas andligt, för att finna dig själv och Gud. För dem med de bästa intentionerna – de mest flitiga arbetarna i Guds vingård – är det ofta samordningen i tiden som är så viktig: den rätta fördelningen, exempelvis, mellan den aktiva och passiva kraften. Jag kommer inom kort att ge ett föredrag om detta ämne. Båda krafterna behöver utnyttjas harmoniskt i människans själ, så att vardera fullgör sin funktion på ett lämpligt sätt. Ofta tenderar den ena sidan av er natur att vara överaktiv på fel sätt medan er andra sida är alltför passiv, återigen på fel sätt. När ni är andligt aktiva, tenderar ni att hamstra styrkan som ni kanske behöver nästa dag eller kunskapen som ni kanske behöver nästa dag. Detta låter sig inte göras. Texten som du citerade säger, uttryckt i andra ord, att man måste leva i stunden eller vad som kallas det eviga nuet. Varje stund har sina egna krav och man kan endast uppfylla dem genom att leva fullt ut i denna stund. Den säger också: Du bör inte anskaffa mer än du för närvarande kan tugga.
Det behövs emellertid lite reserver vid vissa tillfällen för de perioder då man inte kan uppbåda styrkan för inre eller yttre aktivitet. Sabbaten betecknar, som ni vet, bland annat dagen för inaktivitet, vilodagen. Alla behöver gå igenom perioder i livet när de inte kan uppbåda krafterna för att vara aktiva. De är trötta, de måste vila. Och detta kan också vara bra andligt. Allt som absorberas under den aktiva perioden måste införlivas i den passiva perioden. Och för dessa stunder behövs det en liten reserv, men i vanliga fall, om du känner in det aktiva livets fulla styrka, andligt, fysiskt, emotionellt, på alla nivåer, kan du omöjligen hamstra. Människor gör ofta det, återigen på alla nivåer. De är så ängsliga, de är så fulla av rädsla att de inte litar på Gud, de litar inte på harmonin i sina innersta jag som kommer att passa in i den gudomliga lagens struktur, som kommer att följa med strömmen. De tror att de måste ta hand om framtiden. Med detta menar jag inte att man ska vara vårdslös. Ingen ytterlighet är någonsin riktig. Men lev i nuet och gör det bästa av varje stund. Då kommer din manna alltid att vara ny och kommer att ges till dig varje dag på nytt. Och helt enkelt för att du lever på det sättet, när nästa passiva period nalkas, kommer du i tysthet att vårda det som så vackert har odlats under den aktiva perioden. Du kommer instinktivt att känna att du har tagit emot tillräckligt. Men detta kommer bara att ske när du lever i harmoni med den aktiva och passiva strömmen i ditt personliga liv, bara när du har förfinat dina inre sinnen så mycket att du tydligt känner vad varje period betecknar: det aktiva eller det passiva – veckodagen eller sabbaten. Analogin gäller även för periodernas varaktighet: de aktiva perioderna behöver vara längre än de passiva, även om de senare alltid måste återkomma regelbundet.
FRÅGA: Lagen är att man måste ge upp det som man vill vinna. Hur kan vi vara säkra på att vi ger upp så fullständigt att tanken på att vinna något inte är dold någonstans som ett undermedvetet motiv?
SVAR: Det faktum att du kan ställa och överväga en sådan fråga, utgör redan det första steget för att försäkra dig själv om att du är på den goda vägen. Man måste ständigt vara vaksam för dessa dolda motiv. Pröva dig själv, undersök dig själv varje dag i din stund av bön, meditation och daglig återblick, när något som detta kommer upp. ”Åh, här tränger sig mitt ego in igen. Jag måste ge upp min törst efter andras erkännande” – eller vad det nu kan vara. Ställ dig sedan just den här frågan: ”Är jag verkligen villig att ge upp det eller gör jag det för att jag hoppas vinna något?” Med andra ord, se om sanningen är att du inte är förmögen att ge upp det överhuvudtaget.
Om du verkligen vill veta sanningen om dig själv kan du alltid få reda på den. Det är enbart en fråga om huruvida du verkligen önskar sanningen om dig själv. Om du är ovillig att se och möta dig själv med sanningen och hellre tror att du lever och känner och tänker i det ena eller andra avseendet i överensstämmelse med lagen, då kommer du inte att hitta sanningen. Men om du inser detta, är det mycket bättre. Det är verkligen det enda sättet att komma till insikt om din nuvarande oförmåga att ge upp något. Det är, exempelvis, det enda sättet att acceptera din ofullkomlighet i detta avseende, i ödmjukhet, samtidigt med den uppriktiga önskan om att kunna förändra den i insikt om att du behöver din egen goda vilja för att göra det – din ständiga egna ärlighet – och hur långt du fortfarande avviker från den rätta kursen. Inse på samma gång att du inte kan göra det utan Guds hjälp, som du bör be specifikt om varje gång du inser din oförmåga i detta eller något annat avseende.
Vetskapen om att du fortfarande inte ger upp det du vill vinna, även om en del av dig vill det, är det bästa läkemedlet. Om du kan inse det om och om igen och sedan ber Gud om upplysning, styrka och en högre förståelse, om att hjälpa dig att med varje partikel av ditt väsen vilja rena dina motiv, då kommer du så småningom att lyckas, lite i taget. Det kommer inte att ske i ett svep, utan först bara i en liten grad, tillfälligtvis, och när tiden går och du inte minskar dina ansträngningar – som aldrig bör vara spända – kommer du att finna det lättare och det blir till slut din naturliga reaktion.
Under loppet av denna väg kommer du att vägledas till situationer där du får möjlighet att göra detta, när du kan bevisa det genom en handling. Det behöver inte vara något stort och viktigt. Ju mindre handlingen är, desto bättre är det ofta för dig. Ju mindre människor är medvetna om det, desto bättre tjänar det sitt syfte. Ingen annan bör veta förutom du själv och din andliga lärare. Och om du verkligen kan ge upp utan att låta den andra inblandade personen veta, då, när väl du har försökt det, blir det så mycket lättare nästa gång. Det är på detta sätt som du gradvis finner lagen. Ingenting som detta kan någonsin uppnås plötsligt eller i en enda handling. Det kan bara växa i en ständig strävan, i ett ständigt bemödande. Ingenting kan uppnås på något annat sätt, ingenting som är varaktigt och verkligen stadigt, allra minst andlig trygghet, harmoni och ett fast fotfäste.
FRÅGA: Hur ska vi känna eller reagera mot oförrätter – som till exempel förtal, skvaller, elakt prat – med en sant andlig inställning?
SVAR: Ni vet alla, svaret är att förlåta. Men att göra det, att verkligen kunna göra det, är helt och hållet en annan sak. Faran finns alltid att man i sin goda intention intalar sig att man har förlåtit, medan man i själva verket inte har gjort något sådant. Och detta är förstås mycket mer skadligt än att veta att man fortfarande inte kan förlåta och inse den ofullkomligheten. Så det första steget är återigen att vara ärlig mot sig själv. Jämför dina faktiska känslor med den sanna riktningen som du vet är riktig. I alla frågor utgör detta alltid grunden för rening, det första steget utan vilket det inte kan finnas ett ytterligare steg.
Be sedan Gud om att återigen hjälpa dig för att se tillräckligt för att helhjärtat kunna förlåta. Och försök att be för personen som förolämpade dig. Detta kan först ge upphov till ett inre motstånd, men om du försöker igen, kommer du till slut att kunna göra så utan att vara bitter inombords. Fråga dig själv: ”Vill jag verkligen förlåta?” Du kommer då att se att en del av dig vill göra det, men en annan del njuter av att inte förlåta. Om du kan inse detta, har du ytterligare en ledtråd vad gäller sanningen om din lägre natur – och detta är ovärderlig kunskap på reningens väg. Vänd dig till Fadern med detta motstånd och be honom att hjälpa dig. Inse att du inte kan uppnå minsta sak utan hans hjälp. Din del måste oupphörligen bestå av god vilja, strävsamhet och att du är helt ärlig mot dig själv.
En annan sak som är lika viktig, inte bara för att förlåta, utan för er utveckling överhuvudtaget, är insikten om att ingenting någonsin kan hända som inte har sin grund i lagen om orsak och verkan. Med detta menar jag inte att den andra inblandade personen är urskuldad eller har rätt. Hans eller hennes brist kan vara ännu större än din egen. Och din egen brist behöver inte uppenbart ha någon koppling till händelsen som utgör dess resultat vid nuvarande tidpunkt. Kopplingen kan vara indirekt och svår att finna. Men du behöver inse att det måste finnas någonting hos dig som vid ett eller annat tillfälle har orsakat detta – en viss felaktig ström eller hållning, en viss ofullkomlighet i din själ som ansvarar för händelsen. Även om kopplingen är indirekt, följer den fortfarande lagen om orsak och verkan. Och om du sant och uppriktigt vill få reda på – utan att dra dig undan för sanningen – och be Gud med hela ditt hjärta att hjälpa dig, kommer du att få svaret. Beakta att det måste finnas något för dig att lära dig och du kommer att lära dig det.
Jag kan inte tillräckligt starkt betona att önskan måste vara helhjärtad, inte bara att man frågar Gud ytligt en gång. Du måste vara fylld av en önskan om att få reda på orsaken inom dig. Om du övervinner motståndet mot att få reda på den, om du håller dig vaksam under dagarna för ett svar, utan att vara spänd, bara medveten, kan svaret komma genom andra människor eller genom något du läser eller något som synbarligen inte har något samband med saken. Helt plötsligt kommer du att känna ett inre eko och du kommer att veta: detta är Guds svar. Otrevligt som det kan vara, kommer det att bli en stor frigörelse, ett stort steg framåt – och detta i sig kommer att göra det så mycket lättare för dig att verkligen förlåta. Då kommer du att kunna omfamna händelsen och veta att den hjälpte dig uppåt, framåt, närmare Gud, till fullkomlighet, till en lycka som aldrig kan berövas dig. Utan den händelsen skulle du inte ha kunnat upptäcka din ofullkomlighet och därmed skulle du ha varit kvar i ett mycket lägre utvecklingstillstånd med mindre medvetenhet och därmed också mindre personlig lycka. Allt detta gäller inte bara för händelser av det slag du har citerat, utan för alla missöden. När du kommer dithän där du omfamnar den hittills obehagliga händelsen för att du har förstått dess läkande natur för ditt sinne, din kropp, själ och ande, har du uppnått mycket.
FRÅGA: Mellan vilka relationer finns det en karmisk situation, som till exempel föräldrar, barn, makar, syskon? Går det längre än det?
SVAR: Åh, man kan omöjligen göra någon regel om det. I de flesta fall finns det karmiska band med den närstående familjen, men inte alltid. Det kan mycket väl vara så att det inte finns någon karmisk relation med vissa familjemedlemmar. Det kan vara en ny relation som gavs för att den bäst uppfyller syftet med detta liv hos alla berörda. Och det kan finnas ett antal karmiska relationer som inte finns inom den egna familjen. De kan finnas med människor som man möter under livets gång, ibland till och med ganska sent. För allt detta finns en god anledning och ett gott syfte.
FRÅGA: Frågans innebörd var denna – jag uttryckte mig inte rätt – finns det en karmisk förpliktelse utanför föräldra- eller äktenskapsrelationer?
SVAR: Det finns ingenting sådant som ”karmisk förpliktelse”. Förpliktelse är en kärlekslag och den gäller för alla. Det bör inte finnas någon skillnad i din inställning huruvida relationen är karmisk eller inte. Du behöver inte ens veta om det. Du behöver agera enligt Guds lagar lika för alla. Det finns ingen skillnad där.
Med detta, mina vänner, lämnar jag er igen. Och nästa gång kommer det kanske inte att finnas riktigt lika många frågor, så att jag kan ge åtminstone ett kort föredrag om ett ämne som jag kommer att välja som början på kursen.
Mina vänner, jag vill berätta för var och en av er, särskilt dem som är bekymrade, att tänka på det faktum att vad ni ser nu är en mycket suddig syn, eftersom ni befinner er i ett tungt och tjockt moln. Be Gud att ge er styrkan att tränga igenom detta moln, att ge er åtminstone en liten syn av sanningen. Men svårigheten är att när ni befinner er i detta moln, förlamar det ert tänkande och er strävan i den här riktningen. Det är ofta till och med svårt att uppbåda styrkan, viljan att tänka dessa tankar så att ni, med Guds hjälp, kan tränga igenom molnen som ni emellanåt befinner er i. Men vet att ni har ingenting att frukta och ingenting att vara ledsna för. Guds änglar är ständigt nära vart och ett av Guds barn som strävar uppåt med en sant uppriktig önskan. Gläd er därför i den här vetskapen, gläd er uppåt med en sant uppriktig önskan. Gläd er i att Gud finns så mycket närmare er, att lyckan kan finnas så mycket närmare än ni tror om ni bara vänder er om och söker i en annan riktning, om ni söker inom er i stället för utanför. Var i frid, mina kära vänner, var välsignade, var i Gud!
Redigerat av Judith och John Saly, 1996.
Översatt från engelskan av Magdalena Rosell, språkgranskat av Clifford Weinmann, 2024.
För mer information om hur du kan finna och delta i Pathwork-aktiviteter över hela världen, besök www.pathwork.org
Följande tillkännagivanden är avsedda som en vägledning kring användningen av namnet Pathwork® och detta föredragsmaterial.
Varumärke
Pathwork® är ett USA-registrerat varumärke som ägs av The International Pathwork Foundation (här kallad stiftelsen Pathwork) och inte får användas utan uttryckligt skriftligt tillstånd från denna stiftelse. Stiftelsen kan dock efter eget gottfinnande tillåta att andra organisationer eller personer, såsom exempelvis filialer och avdelningar, får använda varumärket Pathwork®.
Upphovsrätt
Upphovsrätten till Pathwork Guide materialet tillhör med ensamrätt stiftelsen Pathwork. Detta föredrag kan reproduceras i enlighet med stiftelsens varumärkes- och upphovsrättspolicy, men texten får inte ändras eller förkortas på något sätt. Inte heller får upphovsrättsmärket, varumärket eller eventuella andra tillkännagivanden tas bort. De som tar del av materialet får endast debiteras kostnaden för reproduktion och distribution.
Varje person eller organisation som använder stiftelsen Pathworks varumärke eller upphovsrättsskyddade material anses ha gått med på att följa stiftelsens varumärkes- och upphovsrättspolicy. Önskar du mer information om eller en kopia av denna policy, kontakta stiftelsen.
